gemensamt uttalande av Margot Wallstrd utrikesminister i Sverige och Leila Zerrougui , särskild representant för generalsekreteraren för barn och väpnade konflikter
över hela världen går hundratusentals barn och lägger sig varje natt , inte med sin favorit nallebjörn eller docka bredvid dem, men med en pistol.
när de stänger ögonen spelar de inte upp de glada och oskyldiga minnena från sin dag, utan kämpar istället för att hålla sig från de fasor de har sett den dagen. Det finns ingen kärleksfull förälder att stoppa in dem; ja, många ryser vid ljudet av fotspår som närmar sig deras säng. Detta är upplevelsen av barnsoldater runt om i världen.
dessa pojkar och flickor är gjorda för att slåss i frontlinjen, tvingas vara självmordsbombare på marknader och skolor. De tjänar som tvingade brudar, eller spioner bakom fiendens linjer, som kockar och bärare till stöd för krigsinsatser. Rekrytering och användning av barn resulterar ofta i allvarligt fysiskt och psykiskt trauma, som kvarstår även efter att konflikten har avslutats. Denna praxis är också oupplösligt kopplad till andra kränkningar mot barn i konflikt, såsom bortföranden, sexuellt våld och attacker mot skolor.
runt om i världen bor nästan 250 miljoner barn i länder som drabbats av konflikter och tiotusentals av dem har rekryterats och använts som barnsoldater. Trots denna verklighet gör vi framsteg när det gäller att avsluta denna horiffiska och grymma praxis, som berövar barn deras framtid.
idag, när vi markerar den internationella dagen mot användningen av barnsoldater, som också är 15-årsdagen för ikraftträdandet av ett fördrag för att förbjuda rekrytering och användning av barn i väpnad konflikt, firar vi också en anmärkningsvärd prestation av det globala samhället och FN. Vi har äntligen nått en global överenskommelse mellan medlemsstaterna om att barn under 18 år aldrig ska rekryteras och användas i väpnade konflikter. Från och med 2016 arbetar varje nationell väpnad styrka som identifierats av generalsekreteraren som att använda barnsoldater med FN för att avsluta denna praxis. Detta är en utveckling av stor betydelse som öppnar nya dörrar för att ta itu med barns lidande i krigstider.
sedan 2000 har över 115 000 barn släppts från väpnade styrkor och grupper. Detta visar kraften i FN och medlemsstaterna som arbetar tillsammans för att ge tillbaka en framtid till dem som trodde att de hade övergivits.
vägen framåt
trots dessa framsteg sträcker sig omfattningen och intensiteten i dagens konflikter vår förmåga att skydda barn till dess gränser. I krigszoner, som Syrien, Sydsudan, Irak och Jemen, bevittnar vi ett djupt oroande sammanbrott i mänskligheten och en minskande respekt för mänskligt liv och mänsklig värdighet. Barn placeras i hjärtat av konflikter och riktas direkt, med sina hem och skolor förstörda och mat och vattenförsörjning avsiktligt avskurna.
det mest effektiva sättet att skydda barn är att förebygga och lösa konflikter och upprätthålla fred. Detta måste vara vår prioritet. Det internationella samfundet måste hitta bättre sätt att utnyttja inflytande på parter i konflikten och för att illustrera de enorma kostnaderna för krig, både på framtiden för barn och deras samhällen. När fredsprocesser börjar måste vi systematiskt inkludera barnskydd från början. Att ta itu med dessa utmaningar är nyckeln till att bygga hållbar fred.
när förebyggande och konfliktlösning misslyckas är det viktigare än någonsin att säkerställa effektiv användning av de verktyg som skapats av FN, och särskilt av säkerhetsrådet. Att upprätthålla stark övervakning och rapportering om kränkningar mot barn är en förutsättning för informerade åtgärder. Säkerhetsrådets arbetsgrupp för barn och väpnade konflikter, som inrättades 2005 och för närvarande leds av Sverige, har en viktig roll att spela för att säkerställa att aktuell och tillförlitlig information om väpnade konflikters inverkan på barn styr säkerhetsrådets bredare arbete.
Sverige ska göra sitt yttersta för att se till att arbetsgruppen fullgör sin uppgift att leverera konkreta resultat för pojkar och flickor som drabbats av väpnade konflikter. Som ordförande kommer Sverige att proaktivt samarbeta med länder, särskilt de som har visat en vilja att ta itu med dessa frågor och som behöver vårt stöd. Vi kommer också att samarbeta med regionala organisationer. Det är vårt gemensamma ansvar att se till att barn som drabbats av krig får en röst och ett hopp om en bättre framtid.
Slutligen måste återintegreringen av tidigare barnsoldater vara ett starkt fokus för våra ansträngningar. Dessa barn får sällan lämpligt stöd för att åter gå med i sina samhällen, ofta på grund av brist på tillräckliga resurser för att ge det omedelbara och långsiktiga stöd som dessa barn behöver. Vi måste vara mer övertygande när det gäller att uppmuntra regeringar, inklusive givare, om vikten av denna investering för att hjälpa samhällen att återuppbygga efter konflikter. Det är en avgörande sista pusselbit för att säkerställa en hållbar fred.
den barndom vi föreställer oss för våra egna söner och döttrar är ofta en avlägsen dröm för barn som växer upp i krigszoner. Det behöver dock inte vara så. På denna internationella dag mot användning av barnsoldater förnyar vi vårt åtagande att göra allt som står i vår makt för att skydda barn som drabbats av väpnade konflikter och hjälpa dem att återhämta sig. Vi har kommit långt. Låt oss använda denna drivkraft för att vända sidan en gång för alla om rekrytering och användning av barn i konflikt.
detta uttalande publicerades också i Svenska utrikespolitiska nyheter
för ytterligare information, vänligen kontakta:
Stephanie Tremblay, kommunikationschef, Kontor för generalsekreterarens särskilda representant för barn och väpnad konflikt, +1-212-963-8285 (kontor), +1-917-288-5791 (mobil), [email protected]