Hitler och det armeniska folkmordet

” Vem talar trots allt idag om armeniernas förintelse?”

det armeniska folkmordet var en av de mest övertygande mänskliga rättighetskriserna under första världskriget och hjälpte till att inspirera Adolf Hitler tre decennier senare att utföra grymheterna under andra världskriget. Hitlers citat är fortfarande relevant idag eftersom krafterna för förnekelse och revisionism fortfarande strävar efter att utplåna historien om detta enorma brott mot mänskligheten – det första moderna folkmordet på 20-talet.
det är bara genom att lära oss och komma ihåg tidigare grymheter som vi kan arbeta för att förebygga dem och bli ett mer humant samhälle.

den 22 augusti 1939, som förberedelse för den förestående invasionen av Polen, uppgav Hitler till Reichmarshal Hermann Göring och de befälhavande generalerna i Obersalzberg…
”vår styrka består i vår hastighet och i vår brutalitet. Genghis Khan ledde miljontals kvinnor och barn till slakt – med premeditation och ett lyckligt hjärta. Historien ser i honom enbart grundaren av en stat. Det är en fråga om likgiltighet för mig vad en svag västeuropeisk civilisation kommer att säga om mig.

jag har utfärdat kommandot – och jag kommer att ha någon som yttrar bara ett kritikord som utförs av en skjutgrupp – att vårt krigsmål inte består i att nå vissa linjer, utan i fiendens fysiska förstörelse. Följaktligen har jag ställt mina dödshuvudformationer i beredskap-för nutiden endast i öst-med order till dem att skicka till döden nådelöst och utan medkänsla, män, kvinnor och Barn av polsk härledning och språk. Endast så ska vi få det bostadsutrymme (lebensraum) som vi behöver. Vem talar trots allt idag om armeniernas förintelse?”

____________
detta citat är den engelska versionen av det tyska dokumentet som överlämnats till Louis P. Lochner i Berlin. Det visade sig först i Lochners vad sägs om Tyskland? (New York: Dodd, Mjöd & Co., 1942), s.1-4. Nuremberg Tribunal identifierade senare dokumentet som L – 3 eller utställning USA-28. Två andra versioner av samma dokument visas i bilagorna II och III. för det tyska originalet jfr. Akt zur deutschen Auswartigen Politik 1918-1945, Serie D, Band VII, (Baden-Baden, 1956), s.171-172.

Lämna ett svar

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.